Senaste uppdateringen: 2018-09-18 08:41:42

Utskriven 2018-09-18. Besök fBanken.se för den senaste revideringen av detta formulär

Driving Behavior Survey DBS

Kategorier

Ångest

Beskrivning

Driving Behavior Survey (DBS) är ett självrapporteringsinstrument som ska mäta frekvens av ångestrelaterade körbeteenden (Clapp, Olsen, Beck et al., 2011). Ångestrelaterade körbeteenden i DBS är operationaliserade som en minskning, ökning eller generell desorganisering av beteenden som uppstår som en konsekvens av ångest när man kör ett motorfordon (Baker et al., 2014; Clapp, Olsen, Beck et al., 2011). Att mäta dessa beteenden är viktigt för att förstå vilka riskfaktorer och processer som bidrar till sämre körförmåga och som ett underlag för att mäta effektivitet av behandling av ångestrelaterade körbeteenden (Clapp et al., 2014). Studier indikerar att dessa körbeteenden är relaterade till, men konceptuellt skilda från, formella PTSD-symptom som kommer från trauman i trafiken (Baker et al., 2014; Clapp et al., 2014). DBS har översatts till svenska av Per Carlbring (godkänd av författaren Dr Joshua D. Clapp år 2014) och består av tre delskalor.

Den första delskalan Överdriven försiktighet/säkerhetsbeteende (Exaggerated Saftey/Caution, ESCB) fångar extremt försiktiga beteenden som utförs med avsikt att öka känslan av kontroll (köra långt under hastighetsbegränsningen). Dessa beteenden har länge noterats i klinisk litteratur och kan kategoriseras till undvikande beteenden och kan öka risken för att råka ut för en trafikolycka (Clapp, Olsen, Beck et al., 2011).

Den andra delskalan Nervositetsrelaterade prestationsbrister (Anxiety-Based Performance Deficits, ABPD) fångar in beteenden som till exempel svårighet att stanna i rätt fil och som är återkommande i litteratur över trafiksäkerhet. Tidigare studier har visat att en låg till moderat nivå av oro kan förbättra körförmågan, men kraftig ångest antas ta resurser från arbetsminnet som behövs för att hantera uppgiftsrelaterad information (övervaka hastigheten, vägval och fordonets position) (Clapp, Olsen, Beck et al., 2011; Clapp et al., 2014).

Delskalan Fientligt/aggressivt beteende (Hostile/Aggressive Driving Behaviors, HAB) inkluderar fientliga beteenden som att skrika, tuta, och aggressiva gester, vilka antas vara ett resultat av ångest i trafikstress (Clapp, Olsen, Beck et al., 2011).

Delskalorna har visat en god intern konsistens och test-retest reliabilitet i ett flertal studier. Studierna där skalorna utvecklats samt validerats har utförts på studenter utan tidigare erfarenhet av trafikolyckor, studenter med erfarenhet av trafikolyckor samt på PTSD-patienter med trauma från trafikolyckor på väntelista och med behandling för dessa symptom (Baker et al., 2014; Clapp, Olsen, Beck et al., 2011; Clapp, Olsen, Danoff-Burg, 2011; Clapp et al., 2014).

Antal items

21

Svarsalternativ

Likertskala: 1 = aldrig; 2 = mycket sällan; 3 = sällan; 4 = ibland; 5 = ofta; 6 = mycket ofta; 7 = alltid

Delskalor

Nervositetsrelaterade prestationsbrister: Fråga 1, 4, 5, 6, 9, 14, 21.

Överdriven försiktighet/säkerhetsbeteende: Fråga 3, 8, 11, 12, 13, 16, 19.

Fientligt/aggressivt beteende: Fråga 2, 7, 10, 15, 17, 18, 20.

Scoring (poängsättning)

Delskalorna i enkäten om körbeteende poängsätts utifrån medelvärdet av de påståenden som personen svarat jakande på, där höga medelvärden indikerar en högre frekvens av ångestbeteenden.

Instruktion

När man är ute och kör uppstår det ofta situationer (t ex väderförhållanden, mycket trafik, olyckstillbud) som kan orsaka nervositet. Nedan har vi listat olika beteenden som kan passa in eller inte passa in på dig i sådana situationer. Ange utifrån din personliga erfarenhet hur ofta var och en av dessa punkter stämmer in på dig när en stressande körsituation uppstår som gör dig nervös, orolig, spänd eller obekväm. Ange vad du brukar göra, inte vad du anser att du borde göra.

Respondentålder

Respondenterna ska vara aktiva förare av motorfordon.

Test-retest reliabilitet

Försiktighet/säkerhetsbeteende r = .68; Nervositetsrelaterade prestationsbrister r = .61; Fientligt/aggressivt beteende r = .89 (4 veckor) (Clapp, Olsen, Beck et al., 2011)

Försiktighet/säkerhetsbeteende r = .80; Nervositetsrelaterade prestationsbrister r = .85; Fientligt/aggressivt beteende r = .80 (12 veckor) (Clapp et al., 2014)

r = .80–.85 (Baker et al., 2014)

Cronbachs alfa

Försiktighet/säkerhetsbeteende α =.78; Nervositetsrelaterade prestationsbrister α =.77; Fientligt/aggressivt beteende α =.86 (Clapp, Olsen, Beck et al., 2011).

Försiktighet/säkerhetsbeteende α =.90; Nervositetsrelaterade prestationsbrister α =.85; Fientligt/aggressivt beteende α =.91 (Clapp, Olsen, Danoff-Burg et al., 2011)

Försiktighet/säkerhetsbeteende α =.0.93; Nervositetsrelaterade prestationsbrister α =.0.93; Fientligt/aggressivt beteende α = 0.85 (Clapp et al. (2014)

α = .85–.93 (Baker et al., 2014)

Svenska rättigheter

Användningen är fri och utan kostnader. Ansvarig i Sverige är professor Per Carlbring.

Abstract originalartikel

Although long recognized in the clinical literature, problematic behavior characteristic of anxious drivers has received little empirical attention. The current research details development of a measure of anxious driving behavior conducted across three studies. Factor analytic techniques identified three dimensions of maladaptive behaviors across three college samples: anxiety-based performance deficits, exagger- ated safety/caution behavior, and anxiety-related hostile/aggressive behavior. Performance deficits evidenced convergent associations with perceived driving skill and were broadly related to driving fear. Safety/caution behaviors demonstrated convergence with overt travel avoidance, although this relation- ship was inconsistent across studies. Safety/caution scores were associated specifically with accident- and social-related driving fears. Hostile/aggressive behaviors evidenced convergent relationships with driving anger and were associated specifically with accident-related fear. Internal consistencies were adequate, although some test–retest reliabilities were marginal in the unselected college sample. These data provide preliminary evidence for utility of the measure for both research and clinical practice.

Clapp, J. D., Olsen, S. A., Beck, J. G., Palyo, S. A., Grant, D. M., Gudmundsdottir, B., Marques, L. (2011). The Driving Behavior Survey: Scale construction and validation. Journal of Anxiety Disorders. Vol: 25, No: 1, pp. 96-105.

Referens

Baker, A. S., Litwack, S. D., Clapp, J. D., Beck, J. G., Sloan, D. M. (2014). The Driving Behavior Survey as a Measure of Behavioral Stress Responses to MVA-Related PTSD. Behavior Therapy. Vol: 45. No: 3, pp 444-453.

Clapp, J. D., Olsen, S. A., Beck, J. G., Palyo, S. A., Grant, D. M., Gudmundsdottir, B., Marques, L. (2011). The Driving Behavior Survey: Scale construction and validation. Journal of Anxiety Disorders. Vol: 25, No: 1, pp. 96-105.

Clapp, J. D., Olsen, S. A., Danoff-Burg, S., Hagewood, J. H., Hickling, E. J., Hwang, V. S., Beck, J. G. (2011). Factors contributing to anxious driving behavior: The role of stress history and accident severity. Journal of Anxiety Disorders. Vol: 25, No: 4, pp 592-598.

Clapp, J. D., Baker, A. S., Litwack, S. D., Sloan, D. M., Beck, J. G. (2014). Properties of the Driving Behavior Survey among individuals with motor vehicle accident-related posttraumatic stress disorder. Journal of Anxiety Disorders. Vol: 28, No: 1, pp 1-7.

Filer

Redigeringslogg (senaste 15 uppdateringarna)

  • 2014-04-23: Redigerad av Eva Stenback
  • 2014-04-23: Redigerad av Per Carlbring
  • 2014-04-22: Redigerad av Eva Stenback
  • 2014-04-22: Redigerad av Eva Stenback
  • 2014-04-22: Redigerad av Eva Stenback
  • 2014-04-22: Redigerad av Eva Stenback
  • 2014-04-22: Tillagd av Eva Stenback

Tips: