Senaste uppdateringen: 2021-01-14 13:05:32

Utskriven 2021-01-16. Besök fBanken.se för den senaste revideringen av detta formulär

Montgomery Åsberg Depression Rating Scale MADRS-S

Kategorier

Depressiva syndrom

Beskrivning

Montgomery och Åsberg (1979) utvecklade MADRS ur Comprehensive Psychopathological Rating Scale (CPRS), speciellt för att vara känslig för behandlingseffekt, det vill säga förändring i grad av depression. Den finns i två versioner. MADRS är en klinikeradministrerad version där skattning föregås av en klinisk intervju. MADRS består av 10 items: (1) Nedstämdhet, (2) Sänkt grundstämning, (3) Ångestkänslor, (4) Minskad nattsömn, (5) Minskad aptit, (6) Koncentrationssvårigheter, (7) Initiativlöshet, (8) Minskat känslomässigt engagemang, (9) Depressivt tankeinnehåll, (10) Livsleda och självmordstankar. MADRS-S är en självskattningsversion. MADRS-S består av nio items som motsvaras av symtomen (1) Sinnesstämning, (2) Oroskänslor, (3) Sömn, (4) Matlust, (5) Koncentrationsförmåga, (6) Initiativförmåga, (7) Känslomässigt engagemang, (8) Pessimism samt (9) Livslust. Varje symtom skattas enligt en sjugradig skala med fyra definierade och tre mellanliggande icke-definierade skalsteg.


Instrumentet uppvisar en god reliabilitet (Montgomery & Åsberg, 1979) och höga korrelationer mellan expertskattning och självskattning av MADRS (från r = 0.80 till 0.94) visar på en god samstämmighet mellan de olika versionerna (Svanborg & Åsberg, 1994). I en jämförande studie mellan Beck Depression Inventory och MADRS-S visade Svanborg och Åsberg (2001) att de båda skattningsskalorna var så gott som likvärdiga vad gäller differentiering av olika axel-I diagnoser. Instrumenten var högt korrelerade (r = 0.87) och skilde sig inte heller åt avseende känslighet för förändring till följd av antidepressiv behandling. MADRS-S är till skillnad från BDI gratis att använda. Enligt SBU (2012) saknas det tillräckligt med vetenskapligt underlag för att kunna bedöma om MADRS mäter grad av depression på ett tillförlitligt sätt (med SCID-I eller CGI-S som referensstandard). Dock finns det en godtagbar nivå av överensstämmelse mellan skattningar gjorda av patient respektive kliniker inom öppenvården.

I en jämförelse mellan MADRS och bedömarskattningsskalan Clinical Global Impression (CGI-I) överensstämde de reduktionsgränser av MADRS-poäng som är vedertagna för att indikera grader av behandlingsrespons i depressionsstudier väl överens med CGI-skalan (Leucht et al., 2017). Vad gäller remission föreslår artikelförfattarna en cutoff på ≤ 7 då detta motsvarade ”gränsfall för psykisk sjukdom” i CGI, vilket kan jämföras med nedanstående normer. En reduktion på i genomsnitt 7–9 MADRS-poäng sågs i studien nödvändigt för att indikera ”minimal förbättring” och detta skulle enligt denna studie kunna ses som ett riktvärde för minsta kliniskt meningsfulla förändring.

Behörighet

MADRS (klinikeradministerad): Interbedömarreliabilitet på MADRS-items har testats för psykiater, psykologer, sjuksköterskor och allmänläkare. Dessa professioner uppvisar god interbedömareliabilitet (Montgomery et al., 1978). Endast psykiatern var specifikt tränad för att genomföra skattningen.

Antal items

MADRS-S: 9 items. MADRS (klinikeradministrerad): 10 items.

Svarsalternativ

Två versioner av MADRS-S finns: 7-gradig Likertskala med alternativ 0-6 eller 0-3 (0.5-stegsskillnader). MADRS har alternativ 0-6.

Delskalor

Inga.

Scoring (poängsättning)

Summera poängen. En version av MADRS-S ger 0-54 poäng och en 0-27 poäng (0.5-stegsskillnader). MADRS (klinikeradministrerad ger 0-60 poäng).

Diagnos

MADRS-S 12-17åringar (Ntini et al., 2020): Samtidig validitet (concurrent validity): Korrelation mellan MADRS-S poäng och K-SADS poäng för grad av depression gav en Spearmans rho på 0.68. Högsta kombinerade sensitivitet och specificitet nåddes med cut-off på 15 och 16 poäng (sensitivitet 0.82, specificitet 0.86) . Författarna föreslår en cut-off på 9 poäng att användas som screening. Detta för att optimera sensitiviteten på 0.90, med en specificitet på 0.54.

MADRS-S vuxna (Yee et al., 2015): Optimal cut-off för att särskilja individer med egentlig depression och individer utan var ≥ 4 poäng (sensitivitet 0.78, specificitet 0.86), på versionen som man kan få 0-27 poäng.

Tidsintervall

De senaste tre dygnen.

Administrationstid

5-10 minuter.

Instruktion

MADRS-S: “Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du ska försöka gradera hur du mått under de senaste tre dygnen. Formuläret innehåller en rad olika påståenden om hur man kan må i olika avseenden. Påståendena uttrycker olika grader av obehag, från frånvaro av obehag till maximalt uttalat obehag. Ringa in den siffra (0–6) som du tycker bäst stämmer in med hur du mått de senaste tre dagarna. Tänk inte alltför länge, utan försök arbeta snabbt.”

MADRS (klinikeradministrerad): “The rating should be based on a clinical interview moving from broadly phrased questions about symptoms to more detailed ones which allow a precise rating of severity. The rater must decide whether the rating lies on the defined scale steps (0, 2, 4, 6) or between them (1,3,5). It is important to remember that it is only on rare occasions that a depressed patient is encountered who cannot be rated on the items in the scale. If definite answers cannot be elicited from the patient all relevant clues as well as information from other sources should be used as a basis for the rating in line with customary clinical practice. The scale may be used for any time interval between ratings, be it weekly or otherwise but this must be recorded.”

Respondentålder

MADRS-S: Psykometriskt validerat för tonåringar 12-17 åringar, samt vuxna.

Test-retest reliabilitet

r = mellan 0.80 och 0.94 (okänd tidsintervall).

ICC på 0.78-0.88 har påvisats en vecka mellan skattningar (Fantino & Moore, 2009; Yee et al., 2015).

Cronbachs alfa

MADRS-S: Studier på vuxna 18-70 år (ej utskrivet range på ålder i alla studier) visar Cronbachs alfa på 0.76-0.94 i olika översättningar (Fantino & Moore, 2009; Bondolfi et al., 2010; Cunningham et al., 2011; Wikberg et al., 2015; Yee et al., 2015), och tonåringar 12-17år Cronbachs alfa på 0.87 (Ntini et al., 2020). MADRS (klinikeradministrerad): En Cronbachs alfa på 0.59-0.91 på vuxna 18-70 år (Cunningham et al., 2011).

Svenska normer

MADRS-S:

0-12 poäng väsentligen obesvärad
13-19 poäng mild depression
20-34 poäng måttlig depression 
>34 poäng svår depression (Svanborg & Ekselius, 2003)

Svenska rättigheter

Marie Åsberg & Pär Svanborg äger rättigheterna till den svenska versionen. Pär skriver i ett mejl den 29 september 2005: ”den engelska versionen ägs av J Aff Dis. OK för både mig och Marie att MADRS-S svensk används fritt i non-profit sammanhang; kliniska, vetenskapliga samt i utbildning.”

Finns tryckt i en bok som även har MADRS-SR online: http://www.nok.se/PageFiles/103591/madrs.pdf 

Utländska normer

MADRS (klinikeradministrerad):

0-6 – väsentligen obesvärad
7-19 – mild depression
20-34 – måttlig depression
>34 – svår depression

(Snaith, Harrop, Newby & Teale, 1986; Müller et al., 2000)

Utländska rättigheter

Okänt.

Abstract originalartikel

Self-assessment scales have long been used in psychiatric research even if their validity has often been questioned, one reason being poor the concordance of expert ratings. In clinical practice the use of rating scales is restricted, since they are considered to be time-consuming and perhaps even to disrupt the clinician's rapport with the patient. In the present study, a self-assessment scale, the CPRS Self-rating Scale for Affective Syndromes (CPRS-S-A), was constructed by re-phrasing in a self-rating format 19 items from the original Comprehensive Psychopathological Rating Scale (CPRS) and covering depression, anxiety and obsessional symptoms. In a group of 30 patients with depression syndromes and anxiety syndromes, the CPRS-S-A and the original CPRS were both used on 2 occasions. The patient's Global Assessment of Functioning scores ranged from 30 to 76 (mean 58), which suggests a moderate severity of illness, as does the fact that the majority were outpatients. There was a high degree of concordance between the instruments for most items and for the scores on the subscales for both diagnostic groups (i.e., the Montgomery-Asberg Depression Rating Scale and the Brief Anxiety Scale, which are both subscales drawn from the CPRS). The time taken to complete the CPRS-S-A varied from 5 to 30 min (mean 19 min for depressive and 16 min for anxiety patients on the first occasion, 13 min for both groups on the second), and the self-rating procedure was readily accepted by both groups of patients. The CPRS-S-A would thus seem to be a promising instrument for quantitative rating of symptoms in ambulatory patients, both in clinical practice and in research.

Referens

Bondolfi, G., Jermann, F., Rouget, B., Gex-Fabry, M., McQuillan, A., & Dupont-Willemin, A. et al. (2010). Self- and clinician-rated Montgomery–Åsberg Depression Rating Scale: Evaluation in clinical practice. Journal Of Affective Disorders, 121(3), 268-272.

Cunningham, J. L., Wernroth, L., von Knorring, L., Berglund, L., & Ekselius, L. (2011). Agreement between physicians' and patients' ratings on the Montgomery–Åsberg Depression Rating Scale. Journal of affective disorders, 135(1-3), 148-153.

Fantino, B., Moore, N. (2009). The self-reported Montgomery-Åsberg depression rating scale is a useful evaluative tool in major depressive disorder. BMC Psychiatry 9, 26.

Leucht, S., Fennema, H., Engel, R. R., Kaspers-Janssen, M., Lepping, P., & Szegedi, A. (2017). What does the MADRS mean? Equipercentile linking with the CGI using a company database of mirtazapine studies. Journal of Affective Disorders, 210, 287-293.

Montgomery, S., Åsberg, M., Jörnestedt, L., Thorén, P., Träskman, L., & McAuley, R. et al. (1978). Reliability of the CPRS between the disciplines of psychiatry, general practice, nursing and psychology in depressed patients. Acta Psychiatrica Scandinavica, 57(S271), 29-32.

Müller, M., Szegedi, A., Wetzel, H., & Benkert, O. (2000). Moderate and severe depression. Journal Of Affective Disorders, 60(2), 137-140.

Ntini, I., Vadlin, S., Olofsdotter, S., Ramklint, M., Nilsson, K., Engström, I., & Sonnby, K. (2020). The Montgomery and Åsberg Depression Rating Scale – self-assessment for use in adolescents: an evaluation of psychometric and diagnostic accuracy. Nordic Journal Of Psychiatry, 74(6), 415-422.

Snaith, R.P., Harrop, F.M., Newby, D.A. (1986). Grade scores of the Montgomery-Åsberg Depression and Clinical Anxiety Scales. British Journal of Psychiatry, 148, 599-601.

Statens beredning för medicinsk utvärdering (2012). Diagnostik och uppföljning av förstämningssyndrom: En systematisk litteraturöversikt: Oktober 2012. Stockholm, Sweden: Erlanders.

Svanborg, P., & Ekselius, L. (2003). Self-assessment of DSM-IV criteria for major depression in psychiatric out- and inpatients *. Nordic Journal Of Psychiatry, 57(4), 291-296.

Svanborg, P., & Åsberg, M. (1994). A new self-rating scale for depression and anxiety states based on the comprehensive psychopathological rating scale. ACTA Psychiatrica Scandinavica, 89, 21-28.

Svanborg, P., & Åsberg, M. (2001). A comparison between the Beck Depression Inventory (BDI) and the self-rating version of the Montgomery Asberg Depression Rating Scale (MADRS). Journal of Affective Disorders, 64, 203-216.

Wikberg, C., Nejati, S., Larsson, M. E., Petersson, E. L., Westman, J., Ariai, N., ... & Baigi, A. (2015). Comparison between the Montgomery-Asberg depression rating scale–self and the Beck depression inventory II in primary care. The primary care companion for CNS disorders, 17(3).

Yee, A., Yassim, A. R. M., Loh, H. S., Ng, C. G., & Tan, K. A. (2015). Psychometric evaluation of the Malay version of the Montgomery-Asberg depression rating scale (MADRS-BM). BMC psychiatry, 15(1), 1-6.

Filer

  • MADRS-SR_(NOK).pdf application/pdf (2018-02-07 18:16:58)
    • MADRS-SR_(Nassjo).pdf application/pdf (2018-02-07 18:16:58)
      • MADRS-SR_(LIV).pdf application/pdf (2018-02-07 18:16:58)
      • Redigeringslogg (senaste 15 uppdateringarna)

        • 2020-11-29: Redigerad av Louise Bergman
        • 2017-01-14: Redigerad av Hedvig Nettelblad
        • 2015-12-05: Redigerad av Per Carlbring
        • 2014-04-15: Redigerad av Per Carlbring
        • 2014-03-14: Redigerad av Aleksandra Mandic
        • 2014-03-14: Redigerad av Aleksandra Mandic
        • 2014-03-14: Redigerad av Aleksandra Mandic
        • 2014-03-14: Redigerad av Aleksandra Mandic
        • 2014-03-14: Redigerad av Aleksandra Mandic
        • 2014-03-14: Redigerad av Aleksandra Mandic
        • 2014-03-14: Redigerad av Aleksandra Mandic
        • 2014-03-14: Redigerad av Aleksandra Mandic
        • 2014-03-14: Redigerad av Aleksandra Mandic
        • 2014-03-14: Redigerad av Aleksandra Mandic
        • 2014-03-14: Redigerad av Aleksandra Mandic

Tips: