Senaste uppdateringen: 2023-05-24 13:38:42

Utskriven 2023-06-06. Besök fBanken.se för den senaste revideringen av detta formulär

Kategorier

Alla Acceptance and Commitment Therapy Barn Beroende Alkohol Droger Hasardspelsyndrom Beteendemedicin Sömnstörningar Depression Bipolära syndrom Depressiva syndrom Diagnostik ADHD Impulskontroll Neuropsykologi Begåvning Demens Ej vuxen Vuxen Personlighetsstörningar Personlighetstest Psykoterapi Terapeutisk relation Schizofreni (och psykos) Stress Ångest Generaliserat ångestsyndrom Paniksyndrom (och Agorafobi) PTSD Social fobi Specifik fobi Tvångssyndrom Ätstörningar Övrigt Attachment Emetofobi (kräkfobi) Emotionsreglering Fysisk aktivitet Livskvalitet Mindfulness Motivation Parterapi Perfektionism Prokrastinera Suicid

Välmåendeskalan VS

OBS! Informationens bäst-före-datum har passerat.
Skriv ut
Kategorier

Depression
Livskvalitet
Övrigt

Beskrivning

Välmåendeskalan (ibland kallat Välmåendeformuläret) är en självskattningsskala konstruerad för enstaka eller upprepade mätningar hos en individ eller en grupp. Skalan ger ett mått på subjektivt psykiskt välmående. Den tillkom i arbetet med en självhjälpsbok vid nedstämdhet (Ström & Carlbring, 2014), i brist på ett befintligt instrument. Den svenska versionen av skalan är psykometriskt undersökt i en svensk population omfattande dels en klinisk grupp bestående av 107 patienter vid en allmänpsykiatrisk öppenvårdsmottagning, dels en icke-klinisk grupp bestående av 163 psykologistuderande (Braconier, 2015).

Skalan finns översatt till 33 språk: Albanska, Arabiska, Bosniska, Bulgariska, Danska, Dari/Afgansk persiska, Engelska, Estniska, Farsi/persiska, Finska, Franska, Grekiska, Isländska, Italienska, Lettiska, Litauiska, Nederländska, Norska, Polska, Portugisiska, Rumänska, Ryska, Slovakiska, Slovenska, Somaliska, Spanska, Svenska, Sydkurdiska/Sorani, Thailändska, Tjeckiska, Turkiska, Tyska och Ungerska.

Behörighet

Ingen särskild.

Antal items

18

Svarsalternativ

0-4 (Aldrig=0, Sällan=1, Ibland=2, Ofta=3, Mycket ofta=4).

Delskalor

Formuläret har endast en faktor, dvs inga delskalor (se uppsats för ytterligare information).

Scoring (poängsättning)

Maxpoäng 72, minimumpoäng 0.

En hög poäng anger en större grad av upplevt välmående.

Tidsintervall

Den senaste veckan (inklusive idag).

Administrationstid

Kort, tar endast några minuter i anspråk.

Instruktion

Fundera över hur det har varit för dig den senaste veckan (inklusive idag). Gå igenom alla påståenden och ringa in den siffra (0-4) som bäst motsvarar hur det varit för dig under veckan.

Respondentålder

Hittills (2015) endast undersökt för vuxna, från 18 år.

Test-retest reliabilitet

ICC = ,80 (icke-klinisk population, N=163)

Cronbachs alfa

α = ,926 (Icke-klinisk population, N= 163) α = ,951 (Klinisk population, N = 107)

Svenska normer
Enligt psykoterapeutexamensuppsats av Braconier (2015; se referens nedan):

Icke-klinisk population (N=163)
    Medel = 43,81
    SD = 11,75
    Percentil 10 = 28,40
    Kvartil 25 = 36,00
    Median  50 = 45,00
    Kvartil 75 = 51,00
    Percentil 90 = 59,60
        
Klinisk population (N=107)
    Medel = 29,94
    SD = 14,08
    Percentil 10 = 13,70
    Kvartil 25 = 20,00
    Median  50 = 29,00
    Kvartil 75 = 39,25
    Percentil 90 = 49,00
Svenska rättigheter

Skalan får användas fritt.

Abstract originalartikel

Psykiskt välmående består av såväl frånvaro av psykiska symtom som närvaro av subjektivt välbefinnande, tillstånd som bör mätas oberoende av varandra. I brist på ett lättillgängligt, kostnadsfritt och för svenska förhållanden tillförlitligt mätinstrument för subjektivt välmående, genomfördes en explorativ studie i syfte att undersöka Välmåendeformulärets psykometriska grundförutsättningar som sådant. Instrumentet undersöktes i en icke-klinisk (163 psykologistuderande) respektive klinisk population (107 psykiatripatienter), och visade utmärkt intern konsistens (Cronbachs α = ,926 respektive α = ,951) och test-retest reliabilitet (7 ± 1 dagar; ICC = ,80), god validitet samt bedömdes ha förmåga att diskriminera mellan icke-klinisk respektive klinisk grad av subjektivt välmående. Resultaten gav stöd åt en enfaktorlösning, med subjektivt välmående som bakomliggande variabel. Dock fanns egenskaper hos båda populationerna som indikerade viss risk för statistisk instabilitet. Studien bör replikeras med större undersökningsgrupper samt ytterligare psykometriska tester för säkrare resultat och ökad generaliserbarhet.

Referens

Braconier, A. (2015). Välmåendeformuläret – ett mått på subjektivt välmående. Psykometrisk utvärdering av en ny självskattningsskala. (Examensarbete Psykoterapeutprogrammet). Stockholms universitet, Psykologiska institutionen.

Ström, L., & Carlbring, P. (2014). Handbok för oglada: vetenskapligt förankrade metoder för ökad glädje och harmoni. Västerås: KBT-akademin Sverige AB.

Informationens bäst-före-datum

2018-12-20

Filer

Tips: