Senaste uppdateringen: 2019-11-17 21:15:14

Utskriven 2019-11-20. Besök fBanken.se för den senaste revideringen av detta formulär

Liebowitz Social Anxiety Scale , self-report LSAS-SR

OBS! Informationens bäst-före-datum har passerat.
Kategorier

Social fobi

Beskrivning

LSAS är ursprungligen ett klinikeradministrerat instrument för bedömning av rädsla och undvikande i sociala situationer. Skalan utarbetades av Liebowitz (1987) och består av 24 presumtivt socialfobiska situationer, varav 13 utgörs av prestationssituationer och de återstående 11 av interaktionssituationer.

För varje situation skattas, på en Likertskala som sträcker sig från 0 till 3, graden av rädsla/ångest (0 = ingen; 3 = stark) respektive undvikande (0 = aldrig: 0% av tiden; 3 = vanligtvis: 67-100% av tiden). Totalpoäng kan således beräknas dels för rädsla/ångest, dels för undvikande. Delskalor finns dessutom för rädsla/ångest respektive undvikande i prestations- respektive interaktionssituationer. Sammantaget ges alltså möjlighet till beräkning av totalt sex delskalor. Genom att lägga ihop totalpoängen för rädsla/ångest och undvikande kan man dessutom erhålla en summerad totalpoäng för hela skalan. LSAS uppvisar goda psykometriska egenskaper både vad gäller reliabilitet och validitet (Fresco et al., 2001). Flertalet studier har även använt självskattningsversionen av skalan (LSAS-SR). Enligt Baker, Heinrichs, Kim & Hofmann (2002) har LSAS-SR, i likhet med den kliniska versionen, en hög intern konsistens med alfavärden på 0.95 för hela skalan och från 0.79 till 0.91 för övriga delskalor. De olika delskalorna var dessutom högt korrelerade med varandra och med totalpoängen (r = 0.63 till r = 0.97). Test-retestreliabiliteten efter 12 veckor för totalpoängen var r = 0.83. Överensstämmelsen mellan självskattningsversionen och den kliniska versionen av LSAS i samma studie var god med korrelationer som sträckte sig från 0.78 till 0.85. Enligt Fresco et al. (2001) uppvisar LSAS-SR en god konvergent och diskriminativ validitet. Formuläret korrelerar högre med andra självskattningsformulär för social ångest (t ex Social Phobia Scale och Social Interaction and Anxiety Scale) än med formulär som mäter depression (t ex Beck Depression Inventory). Skalan anses dessutom känslig för förändring och har därför använts flitigt i flertalet behandlingsstudier (Baker et al., 2002).

Antal items

48 (24 x 2)

Svarsalternativ

Delskala ”Rädsla eller ångest”:
0 = Ingen;
1 = Mild;
2 = Måttlig;
3 = Stark

Delskala ”Undvikande”:
0 = Aldrig (0%);
1 = Ibland (1–33% av tiden);
2 = Ofta (33–67% av tiden);
3 = Vanligtvis (67–100% av tiden)

Vill man kan man även dela in delskalorna i ytterligare 2 skalor:

Rädsla för (respektive undvikande av) social interaction = item 5, 7, 10-12, 15, 18, 19, 22-24 Rädsla för (respektive undvikande av) social performance = item 1-4, 6, 8, 9, 13, 14, 16, 17, 20, 21

Med faktoranalys går det även att dela upp i fyra faktorer: interaktion, tala offentligt, granskad av andra, äta/dricka offentligt.

Delskalor

2 (eller 4)

Diagnos

Totalpoäng på LSAS-SR över 30 = troligen social fobi.

Totalpoäng på LSAS-SR över 60 = troligen generaliserad social fobi.

Tidsintervall

Senaste veckan

Administrationstid

20-30 minuter

Instruktion

Fyll i följande formulär med det mest passande svarsalternativet som listas nedan. Basera svaren på hur du har känt dig den senaste veckan (tänk dig in i hur du skulle reagera om du inte har varit med om situationen under veckan). Om du har fyllt i formuläret tidigare, försök vara konsekvent i hur du bedömer varje situation. Var vänlig och svara på alla frågor.

Respondentålder

Okänt

Test-retest reliabilitet

Okänt

Cronbachs alfa

α = 0.96

Svenska normer

SOFIE-1 (n=64)
Totalpoäng:
Före behandling M=68.5 (sd=22.5)
Efter behandling M=45.6 (sd=25.1)

Subscale Fear
Före behandling M=36.9 (sd=12.1)
Efter behandling M=25.4 (sd=12.8)

Subscale Avoidance
Före behandling M=31.6 (sd=11.3)
Efter behandling M=20.2 (sd=12.9)

Svenska rättigheter

Michael Liebowitz skrev i ett mejl (2014-12-27 22:01 GMT+01:00) till Per Carlbring att "I make the LSAS available to academic researchers and clinicians free of charge but charge commercial entities like pharmaceutical companies a licensing fee for use of the scale.". Med andra ord är vanlig användning av LSAS/LSAS-SR kostnadsfri i Sverige.

Utländska normer

Totalpoäng i behandlingsstudie M=67.2 (sd=27.5)

Amerikanskt befolkningsurval utan ångestproblematik: 13.49 (sd = 12.7) (Fresco et al., 2001).

Utländska rättigheter

Michael Liebowitz (Skalan finns i originalartikeln)

Michael Liebowitz skrev i ett mejl (2014-12-27 22:01 GMT+01:00) till Per Carlbring att "I make the LSAS available to academic researchers and clinicians free of charge but charge commercial entities like pharmaceutical companies a licensing fee for use of the scale.". Med andra ord är vanlig användning av LSAS/LSAS-SR kostnadsfri i Sverige.

Abstract originalartikel

Background: The clinician-administered version of the Liebowitz Social Anxiety Scale (LSAS-CA) is a commonly used assessment device for the evaluation of social anxiety disorder and has been shown to have strong psychometric characteristics. Because of its apparently straightforward rating format and potential savings in time and effort, interest in the use of the LSAS as a self-report (LSAS-SR) measure has increased, and the LSAS-SR has been used in a number of studies. However, the psychometric properties of the LSAS-SR have not been well established.

Methods: This study examined the psychometric properties of the LSAS-SR in comparison to the LSAS-CA in a sample of 99 individuals with a primary diagnosis of social anxiety disorder and 53 individuals with no current psychiatric disorder.

Results: There was little difference between the two versions of the LSAS on any scale or subscale score. Both forms were internally consistent and the subscale intercorrelations for the two forms were essentially identical. Correlations of each LSAS-SR index with its LSAS-CA counterpart were all highly significant. Finally, the convergent and discriminant validity of the two forms of the LSAS was shown to be strong.

Conclusion: Results of this study suggest that the self-report version of the LSAS compares well to the clinician-administered version and may be validly employed in the assessment of social anxiety disorder.

Referens

Liebowitz, M. R. (1987). Social phobia. Modern Problems of Pharmacopsychiatry, 22, 141-173.

Fresco, D. M., Coles, M. E., Heimberg, R. G., Liebowitz, M. R., Hami, S., Stein, M. B., & Goetz, D. (2001). The Liebowitz Social Anxiety Scale: a comparison of the psychometric properties of self-report and clinician-administered formats. Psychol Med 31, 1025-1035.

Informationens bäst-före-datum

2016-12-13

Filer

Redigeringslogg (senaste 15 uppdateringarna)

  • 2014-12-28: Redigerad av Per Carlbring
  • 2014-12-28: Redigerad av Per Carlbring
  • 2014-12-28: Redigerad av Per Carlbring
  • 2014-12-28: Redigerad av Per Carlbring
  • 2014-12-28: Redigerad av Per Carlbring
  • 2014-04-15: Redigerad av Per Carlbring
  • 2011-03-25: Redigerad av Per Carlbring
  • 2011-03-25: Redigerad av Per Carlbring
  • 2011-02-15: Tillagd av Per Carlbring

Tips: