Senaste uppdateringen: 2023-11-21 15:01:10

Utskriven 2023-11-28. Besök fBanken.se för den senaste revideringen av detta formulär

Kategorier

Alla Acceptance and Commitment Therapy Barn Beroende Alkohol Droger Hasardspelsyndrom Beteendemedicin Sömnstörningar Depression Bipolära syndrom Depressiva syndrom Diagnostik ADHD Impulskontroll Neuropsykologi Begåvning Demens Ej vuxen Vuxen Personlighetsstörningar Personlighetstest Psykoterapi Terapeutisk relation Schizofreni (och psykos) Stress Ångest Generaliserat ångestsyndrom Paniksyndrom (och Agorafobi) PTSD Social fobi Specifik fobi Tvångssyndrom Ätstörningar Övrigt Attachment Emetofobi (kräkfobi) Emotionsreglering Ensamhet Fysisk aktivitet Livskvalitet Mindfulness Motivation Parterapi Perfektionism Prokrastinera Suicid

Impact of Event Scale och The Impact of Event Scale-Revised IES och IES-R

Skriv ut
Kategorier

PTSD

Beskrivning

IES-R är en självskattningsskala som mäter i vilken grad man har besvärats av posttraumatiska stressreaktioner under de senaste 7 dagarna. Svaren är i relation till en specifik händelse vilket bör klargöras för respondenten. Instrumentet är inte lämpligt att använda vid allmän stress såsom “min skilsmässa”, “chefens kritik”. Skalan är känslig för förändring och kan därför med fördel användas i individuellt kliniskt arbete och är användbart i behandlingsstiduer.

Rekommendationen är att IES-R används som screeninginstrument och följs upp med andra bedömningsmetoder.

IES bestod ursprunligen av 15 frågor avsedda att täcka symtom på återupplevande och undvikanden men reviderades för att även täcka in symtom på överspändhet.

Antal items

22

Svarsalternativ

inte alls = 0, litegrann = 1, måttligt = 2, ganska mycket = 3, väldigt mycket = 4

Delskalor

Återupplevande: Fråga 1, 2, 3, 6, 9, 14, 16, 20
Undvikande: Fråga 5, 7, 8, 11, 12, 13, 17, 22
Överspändhet Fråga 4, 10, 15, 18, 19, 21

Instruktion

Nedan följer en lista på svårigheter som människor ibland har efter svåra och stressande livshändelser. Läs varje påstående noga och ange sedan hur störande detta varit för dig under DE SENASTE 7 DAGARNA med avseende på den aktuella händelsen. Hur mycket har du plågats eller besvärats av dessa svårigheter?

Cronbachs alfa

α = 0.94

Svenska normer

Observera att IES-R inte bör användas som ensamt diagnostiskt instrument på basis av totalpoäng över eller under gränsvärde.

Bland svenska tsunamidrabbade noteras att individer med PTSD sannolikt har >30 poäng. I denna studie visade IES-R god sensitivitet (.8 – 1.0) och specifitet (.75 - .93) när gränsvärdet för PTSD angetts till mer än 30 poäng. Testet hade hög negativt prediktivt värde (.99-1.) och lägre positivt prediktivt värde (.25-.33). Det låga positiva prediktiva värdet kan förklaras av låg prevalens av PTSD i stickprovet.

Deskriptiv data.

Tsunamidrabbade M (SD) 14 månader efter tsunami
PTSD: 49.6 (16)
Utan PTSD: 20.5 (16.5)
Referensgrupp (minimalt exponerade för tsunamin: 10 (11.2)

Tsunamidrabbade M (SD) 3 år efter tsunami
PTSD: 45 (9.9)
Utan PTSD: 15.5 (14.4)
Referensgrupp: 5.7 (8.6)

Tsunamidrabbade M (SD) 6 år efter tsunami
PTSD: 38.3 (14.9)
Utan PTSD: 12.7 (11.9)
Referensgrupp: 6.4 (8.8)

Svenska rättigheter

Fri att använda i forskning och klinisk verksamhet. Formuläret finns att tillgå via Kunskapscentrum för Katastrofpsykiatri i Uppsala.

Abstract originalartikel

Abstract originalartikel: Clinical, field, and experimental studies of response to potentially stressful life events give concordant findings: there is a general human tendency to undergo episodes of intrusive thinking and periods of avoidance. A scale of current subjective distress, related to a specific event, was based on a list of items composed of commonly reported experiences of intrusion and avoidance. Responses of 66 20-75 yr old persons admitted to an outpatient clinic for the treatment of stress response syndromes indicated that the scale had a useful degree of significance and homogeneity. Empirical clusters supported the concept of subscores for intrusions and avoidance responses.

Referens

Horowitz, M. J., Wilner, N., & Alvarez, W. (1979). Impact of Event Scale: A measure of subjective stress. Psychosomatic Medicine, 41, 209-218. Weiss, D.S., & Marmar, C.R. (1997). The Impact of Event Scale-Revised. In J.P. Wilson, T.M. Keane (Eds.), Assessing psychological trauma and PTSD (pp. 399-411). New York: The Guilford Press.

Arnberg, F.K., Michel, P.-0., & Johannesson, K.B., Properties of Swedish Posttraumatic Stress Measures after a Disaster, Journal of Anxiety Disorders (2014). http://dx.doi.org/10.1016/j.janxdis.2014.02.005

Filer

Redigeringslogg (senaste 15 uppdateringarna)

  • 2016-05-02: Redigerad av Per Carlbring
  • 2015-08-05: Redigerad av Alexander Alasjö
  • 2015-08-05: Redigerad av Alexander Alasjö
  • 2015-07-17: Redigerad av Per Carlbring
  • 2015-07-17: Redigerad av Per Carlbring
  • 2014-04-02: Redigerad av Kristina Bondjers
  • 2014-04-02: Redigerad av Kristina Bondjers
  • 2014-04-02: Redigerad av Kristina Bondjers
  • 2014-04-02: Redigerad av Kristina Bondjers
  • 2011-02-28: Tillagd av Per Carlbring
Tips: